Min vardag
I söndags var jag och tränade.
För första gången på gym sedan jag blev sjuk. För första gången på tio månader. Det var en härlig känsla.
Jag var helt slut efteråt, men det är ju meningen. Jag hade inte velat gå därifrån pigg, då hade något varit fel.
Egentligen var det inte förrän på bussen hem som jag blev så där riktigt glad.
Jag lyssnade på någon låt, kommer inte ihåg vilken men den gjorde mig verkligen på bra humör. Massa gamla minnen kom upp och jag satt där och log för mig själv.
Plötsligt kände jag mig så frisk.
Så förbannat frisk.
Allt var ju precis som vanligt! Jag hade varit och tränat, och nu satt jag där, trött med ett par hörlurar i öronen, åkandes på den blåa bussen.
Att se allt svepa förbi utanför bussens stora glasrutor, att mötas av den stilla sjön och den friska luften då jag gick av bussen. Det kändes bara så himla bra!
Det är så svårt att förklara. Det är så svårt att fånga och beskriva en känsla som är så personlig. Som ingen annan egentligen kan förstå sig på och inse värdet av.
Men jag tycker så mycket om den.. Den där känslan som inte går att beskriva, jag älskar den!
Det låter fint Johanna! Åt du lite gröna oliver i går kväll? ;D Pusss/ Mats
Jag förstår att du har mycket att göra om dagarna Johanna. Men det är lite drygt att komma hem på fyllan utan att ha någon rolig att snacka med på MSN. Här sitter jag och tänker på livet, hur bra det är, hur mindre bra det är samtidigt som det är bra. Ja, visst fan är det krångligt att leva ibland. Annat som är krånligt är tjejer, pengar och ölspel. Jag kommer nog inte vinna något av dem någonsin.
Min lilla predikan kanske inte går att förstå nu, men en vacker dag kommer du säga: "En profet talade till mig och jag förstod inte ett skit, det gör jag inte nu heller."
Om det leder till något vet jag inte och det kommer jag nog aldrig få veta. Nu har jag fått skriva av mig lite. Sov så gott// Fylleprofeten (Mats i Halmstad)
Hej Johanna!
Jag förstår din enorma glädje över livet, allt detta du väntat på......
Jag har själv varit på semster i en vecka, bl.a på Åland. Jag har undrat mycket över hur du har det och blev glad över ditt dagboksinlägg.......Livet börjar ta form till det normala. Vill bara stötta dej och heja på!
Kram/Elisabet
Nu du Johanna. Det är torsdag och jag tycker det vore trevligt om du kom ner och söp till det lite här i Halmstad. Vädret suger värre än den värsta dammsugaren. Eller, det är rätt chill. Hör av dig på MSN. Puss och kram/ Profeten.