Ja, det är faktiskt lite lättare att andas nu.
Och då menar jag inte bara för att den fruktansvärda smärtan i magen och bröstkorgen gett med sig, utan också för att jag idag lyckats tänka fler positiva tankar än jag gjort sammanlagt den senaste veckan! Smärtan i magen bara tilltog och tilltog under kvällen igår och tillslut orkade jag inte längre. Jag har en hög smärtgrad, det är jag mycket väl medveten om, men jag är också medveten om hur tråkigt det är att ligga på sjukhus. Jag har liksom blivit ganska mätt på det. Så vi åkte aldrig in, istället fick pappa ta sig en nattur för att hämta morfintabletter. Jag har aldrig tagit sådana innan, har alltid fått morfin intravenöst men tabletterna fungerade som tur var även dem. Det onda var snart som bortblåst och jag fick en ordentlig hjälp på vägen med att åtminstone få sova några timmar i sträck! De där starka grejerna sätter sig ganska rejält i både knopp och kropp så därför har jag sovit mest hela dagen, man orkar tyvärr inte så mycket annat men så länge jag slipper smärtan får det vara värt de där långa timmarna i ett halvsovande tillstånd.

Skillnaden mellan idag och igår är däremot stor, åtminstone psykiskt, för de där hoppfulla och glada tankarna har verkligen tagit över! Jag läser era uppiggande kommentarer, lyckas pilla i mig lite frukt, blir körd en sväng i rullstolen och får andas lite frisk luft, tänker på alla som bryr sig om mig och på hur mycket jag bryr mig om dem, sedan, när jag gjort allt det där och lägger mig i sängen för att vila - då kan jag tänka så mycket mer positivt. Då sluter jag ögonen och upp poppar små träningsscheman, en springande Johanna med hår på huvudet och med ett ansikte som varken består av en extra haka eller en kritvit ansiktsfärg! Då kan jag verkligen känna att det är nära nu, att det trots allt ändå bara är några veckor kvar!

Imorgon skall vi till JK. Strålningsexperten står på schemat. Det känns bra, väldigt bra faktiskt. Jag är lite orolig över just strålningen, vet inte riktigt vad som väntar, vad det kommer att innebära. Jag hoppas få svar på allt imorgon, då kommer allt nog att bli ännu lite lättare, då kommer jag förhoppningsvis att kunna se slutet ännu tydligare!