Acceptera-och-gå-vidare-steget

Smärtan i kroppen är bättre idag, eller mindre, jag har fortfarande ont längs sidorna, men det är åtminsotne uthärdligt. Idag har jag varit iväg och fixat de sista julpysslet, och snart skall jag försöka baka lite pepparkakor!
Det känns lättare nu, allting. Det känns som om det kommer bli en bra jul, trots allt. Och sen är det faktiskt som mamma sa, allting behöver inte vara precis som vanligt, för det kommer det inte kunna vara. Det är bara att inse, att acceptera, men det är svårt. Ibland blir jag så ledsen, eller arg, bara helt plötsligt och då känns det så fel, man skall ju vara glad på jul - inte ledsen.
Egentligen spelar det ingen roll att jag är ledsen, det säger ju alla, det är klart jag skall vara ledsen, det är ju helt naturligt. Visst, det är det säkert, men det känns ändå fel.

Det får bli som det blir, det är klart att det inte kan kännas som vanligt då man upplever sin första jul med cancer, självklart inte.Men jag tror jag har börjat acceptera det, det har börjat sjunka in och lägga sig, och när det väl gjort det, när man kommit över det där acceptera-och-gå-vidare-steget, då, då blir allt mycket lättare!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback