Sista gången
Allt var i sin vanliga ordning. Gick till labbet och blev stucken av en sköterska som nog inte övat så mycket, det var nämligen blod överallt förutom i provröret. Jag skrattade bara.
Sedan var jag ensam ett tag. "Det är suddigt ute idag", sade en liten flicka på avdelningen. Jag skrattade igen, ja, det låg faktiskt en väldigt tjock dimma mellan de grå sjukhusbyggnaderna utanför fönstret.
Jag låg där och tittade ut genom fönstret, tänkte på att detta faktiskt var sista gången. Sista gången. Det gick inte riktigt in. Det har det nog fortfarande inte gjort.
Så kom psykologen och jag pratade och grät av mig lite, sedan åkte vi hem. Jag väntade i bilen medan mamma gick in och handlade lite. Så satt jag där och tänkte på vilken fin parkering det var, vad fina alla smutsiga bilar och trötta människor egentligen var.
Så plötsligt. En liten spricka mellan två tjocka moln, och sedär, ja - några svaga solstrålar. Solstrålar som gjorde att ett leende sprack upp i mitt ansikte, som gjorde att blicken för en kort stund bländades och som gjorde att en mycket speciell värme spred sig i kroppen. Och i själen.
du borde bli författare.. eller något annat som innebär att man får skriva!! För du gör det sååååååå damn good på det haha :)
för du ÄR så damn good på det, skulle det givetvis stå hihi :p Eller så kan du ta bort "på det", det funkar också... Skyller på att jag är lite trött idag :p
grattis baby!du är bäst!
snart är det fan sommar, hav, bruna ben, fylla, vattenmelon, lååååångt solblekyt hår, typ en miljard snygga killar som man får hålla ifrån sig...och då har vi inte ens kommit till juli än...fan va vi e stolta över dig johanna, nu är det inte långt kvar tills vi kan säga att nu är det över.jag älskar dig väldigt mycket. glöm aldrig det. kärlek emma
Jag följer dig här på bloggen och är så imponerad över din klokhet. Och du har så mycket styrka och kämparglöd inom dig trots att det inte alltid känns så. Jag önskar dig lycka till!
Emma
Tack för din kommentar och ditt stöd! Ja dom brukar oftast vara otroligt starka. Min morfar har äntligen fått komma hem..
Jag tror på dig iallafall =) Det gäller bara att ha rätt inställning till allt så besegrar man det mesta!
Kram!
Jag tror snart jag ser
En Johanna som bara ler
Nu önskar jag dej massor av sol och bad
Och önskar att du alltid får vara glad
Kram/Elisabet
Underbart! Det enda jag kanskriva är Underbart. Smutsiga bilar kan vara mycket vackra i rätt sammanhang. Det var ett väldigt fint inlägg. Fällde några glädjetårar för det var så vackert. Älskar dig! Massa kramar.
Fan va gott att sista är över nu! Härligt! Bara att se framåt nu. Ha de underbart och ha en trevlig helg! Många kramar /Jonas
Älskade gumman! Vad glad jag blev att läsa nu. Det känns nära nu. Verkligt! Har tänkt mycket på dig. Och imorgon ses vi, det blir verkligen toppen! Jag log också igår, solen gjorde mig så glad. Jag älskar dig!
Vad bra! Ha en underbar helg! kram
Se där, bara lite sol kan få dig på gott humör. Solen gör mig glad också. Speciellt när det har varit mulet en dag eller två. Du skriver vackert. Lika vackert som solen. Jag blir glad av att läsa din blogg när livet går bra för dig.
You go girl. Vad mer kan jag säga? Puss & Kram mvh/ Samma gamla vanliga Mats.
Härligt att höra att du äntligen kan känna lite lycka! Jag kan förstå dig, våren är ett glädjerus och kanske kommer det rätt lägligt i ditt fall! Se till att kämpa sista tiden nu, lagom till sommaren så är du för hoppningsvis fri ! Kram
oh va härligt! johanna nu börjar ditt nya liv!! :D
Sitter här mitt i allt det vardagliga och funderar över "Hur har Johanna det nu och hela hennes familj". Konstigt att man kan bli så otroligt berörd av människor man aldrig träffat....Hoppas, hoppas att ni får en riktigt skön helg tillsammans!!!Jag vet att kompisarna är viktiga men jag tror att familjen är den tryggaste punkten trots allt. Hälsa mormor också, hon finns också med i mina tankar. Kram/Elisabet
Ni alla är så fantastiska, idag har varit en mycket tung dag, rent fysiskt, men all smärta blir på något sätt alltid lite lättare att stå ut med då jag går in och läser era fina hälsningar. Ni vet inte hur mycket jag uppskattar det stöd jag får, från var och en av er!
Du är så fantastisk! Jag saknar dig och tänker på dig! Älskar dig! 70 dagar till Paris (L)