Det handlar inte om att acceptera läget
På min begravning vill jag att Ted Gärdestads Sol, vind och vatten skall spelas. Jag tycker så mycket om den låten. Jag vill ha massvis med blommor. Mest röda och vita. För jag tycker de färgerna är så fina ihop.
Jag vet att det är hemskt att tänka på sin begravning. Jag vet att jag kanske inte borde göra det.
Men det är inte alltid så lätt att undvika.
Livet kommer ikapp en och plötsligt blir vardagen till en kamp om livet. Då är det inte alltid så lätt att tränga bort de där tankarna på döden. För den kommer så nära.
Den kommer som ett stort svart monster i varenda dröm. Då händer det nästan att man vänjer sig vid dess närvaro.
Nästan.
Jag vaknar fortfarande ofta kallsvettig och livrädd. Inte lika ofta som för några månader sedan, men ibland. Jag vet varför det inte är lika ofta längre. Att jag har cancer har sjunkit in lite mer nu. I början var allt kaos. Kaos i hjärnan, kaos i hela kroppen. Det är inte riktigt så längre. Nu skulle jag snarare beskriva det som en stillsam sorg. Den finns där hela tiden men det är inget jag hetsar upp mig över, inte som jag gjorde i början.
Jag tror man kan lära sig leva med det mesta. Det handlar inte om att acceptera läget, det handlar bara om att lära sig leva med det.
Det är en stor skillnad.
Älskade dotter! Att läsa detta på pränt var tufft, men vi har ju pratat om döden. Du är så klok o stark, vad får du det ifrån?
Vi älskar dig!!!
Ja, Klok och Stark är du Johanna! Att prata om döden är det ingen som gör. Det är så märkligt eftersom Alla! Alla! ska dö, någongång. Men vi nämner det inte. Jag tror att alla skulle tänka igenom hur man vill ha det. Du har tänkt igenom det, du har gått igenom detta som Alla bör gå igenom. Att vara medveten om att vi lever här och nu. Ibland tänker jag att :Alla människor är "utbytta" om 100 år. Så är det faktiskt. Jag tänker också på döden, men jag är inte rädd för att dö. Jag tror att " vi ses igen ". Jag tycker faktiskt att det är lika konstigt att vi föds som att vi dör.
Men, Johanna, med denna trygghet vi bär med oss så ska vi leva nu. Du ska bli frisk, du har såå mycket du ska göra. Det är ingen som vet något om morgondagen. Alla ska leva nu och här.
Du är en av få som kan se livet så som det är. Du har mycket att lära andra. Ditt liv kommer att ge dej så mycket mer Johanna. Jag vill träffa dej en dag, se dej le och höra dej säja: Jag är frisk nu! Du är snart där.
Många kramar från Elisabet
Oj va klokt du skriver. Nej att acceptera cancer det kan man aldrig göra men precis som du skriver så får man försöka att lära sig att leva med det på bästa möjliga sätt och det är inte enkelt. Det är en berg och dalbana och som Elisabeth skriver "morgondagen vet vi inget om" så det gäller att försöka leva här och nu. Tack för att du orkar skriva och dela med dig av dina känslor. Du berör verkligen. Många varma kramar från Jeanette
Jag kan bara förställa mig dina tankar, inte förstå. I min hjärna blir det ett oändligt kaos när jag tänker på döden. Jag har inte lärt mig att leva med tankarna på den, mina erfarenheter räcker inte till. Men jag vet att du kommer klara dig ur det här och vara så stark och ha så mykcet nytt inom dig som de flesta av oss, dina jämngamla och vänner inte har.
Och nej, det är inte hemskt att tänka på sin begravning, det är ju döden och döden är en del av livet. Jag har planerat min också, jag vill ha någon som spelar piano och inga förbaskade påskliljor nedanför min gravsten.
Älskar dig! Pussar och kramar.
Du måste nog vara den starkaste i hela världen...
Johanna!
Det enda man med säkerhet vet när en människa föds är att den en dag kommer att dö. När man som du gör en så tuff resa som du har tvingats göra vid så unga år, så kommer döden närmare, det är svårt att undvika tror jag.
Jag tror också att det är en nödvändighet för att våga-orka gå vidaqre i livet, att försöka att se på livet-döden, för att klara av all smärta, sorg, rädsla, ensamhet som du nog känner trots att du har en familj som stöder dig och dina vänner.
Du måste ha en stor ilska emot livet inom dig. Du måste vara jättearg på livet för att det har behandlat dig så här. Det skulle i alla fall jag vara. Så ung som du är och så vara tvungen att gå igenom detta.
Men?.. häromdagen var du hungrig och du var ute och gick en promenad. Okay du ramlade men du gick ändå en promenad! Du är en figher!!! Vi är många som följer ditt öde. Du kommer att fixa detta!!! Kramiz Tania
i mina ögon är du superman.
Min vackraste ögonsten, du skall bli frisk, det är inte långt kvar nu! Snart kommer den dagen som vi alla väntar på, det gäller bara att hålla ut! Jag vet att det är jobbigt, vi som inte varit med om det kan nog inte riktigt förstå, fast att man försöker. Vi som är med dig tycker att du är otroligt stark Hannis, fastän att du inte alltid känner så. När jag tänker tillbaka kan jag fortfarande inte inse vad som har hänt, eller det kanske är så att jag inte vill? Allt känns som en mardröm. Det är så otroligt orättvist, cancer borde inte få finnas! Jag skulle kunna göra vad som helst för att du inte skulle få vara med om det här. Jag älskar verkligen dig Johanna, snart sitter vi på " midsommar-ön " och skattar tillsammans under en klarblå himmel och stekande sol, skall bli så underbart, du är min bästa vän! (L)
haha oj ! jag sitter precis o lyssnar på den låten :) underbar ! älskar ted
Vill bara säja Go`morron! och lämna en kram till dej.
Tack för din fina kommentar!
Jag håller tummarna för dig att du blir bättre! Vilken typ av cancer är det du har drabbats av? Min bror fick i knät för många år sedan och förlorade på grund av detta sitt högra ben. Han är idag helt frisk och har svurit på att göra allt som folk med två ben gör fast tio gånger bättre, och det gör han. Åker skidor, hoppas bungyjump, kör motorcykel osv, han är min största inspiration när alla andra sa att det var över sa han att det är inte över förens han bestämmer sig för det. Flera år senare är han som sagt helt frisk, så kämpa på!!
Massa kramar
Världens största kram till er! Ni är så snälla och skriver så fint, jag blir så glad när jag läser!
Johanna jag måste säga att det var så roligt att se dig i skolan idag, du såg så glad ut, vilket gjorde att jag blev på bättre humör!Jag tycker om dig, glöm inte det (L)
Johanna jag måste säga att det var så roligt att se dig i skolan idag, du var så glad, vilket gjorde att jag blev på bättre humör!Jag tycker om dig, glöm inte det (L)
hej min allra mest LEVANDE vän.
Prata aldrig om döden med mig, jag pallar inte, grät liksom i tre dar när våran undulat dog...men jag vet vad du menar. Jag vill att alla ska ha färggranna, blommiga klänningar och att the ark ska spelas medan dom rör ner in aska i en kopp kaffe!nej, skämt åsido, du är världens bästa. Om någon klarar detta så är det du. Det är inte menat som någon press utan som en uppriktigt menad komplimang. Vi finns alltid här det vet du
kärlek
just det ja...vi har slut på smör hemma, så jag har inte ätit nån frukost...haha
älskad