Jag kan inte sova.
Det är konstigt det där, hur man på dagarna knappt inte orkar någonting. Hur man på dagarna mest går runt och gäspar, kämpar med att hålla sig vaken.
Och så kommer kvällen. Mörkret lägger sig tjockt utanför mitt fönster och jag drar ner rullgardinen för att slippa se ut.
Eller. Det går inte att se ut när det är såhär mörkt. Tittar man mot fönstret möts man bara av sin egen spegelbild. Och det är en upplevelse jag helst av allt vill slippa.
Men hur trött jag än känner mig vill kroppen inte slappna av.
Jag ligger på helspänn. Vrider och vänder mig. Går upp och dricker, tvättar händerna och klappar på hunden.

Det där med att tvätta händerna har nästan blivit till en tvångstanke.
Jag tycker det känns jätteobehagligt om jag inte tvättat händerna den senaste timman. Jag känner mig smutsig och får för mig att jag kommer bli sjuk. Jag kommer få någon infektion och så kommer hela behandlingen bli uppskjuten.

Jag vet att jag bara löjlar mig. Jag kommer inte att bli sjuk, jag vet. Men som med så mycket annat blir det bara att jag tänker så. Jag inbillar mig saker och skrämmer upp mig själv.
Helt i onödan.

Men nu måste jag göra ett nytt försök med att sova! Skall bara tvätta händerna först..
Imorgon är det strålning klockan tolv, därefter förhoppningsvis lunch på stan! Det vore roligt, jag hoppas bara att jag kommer orka.
Kram till er och godnatt