Ibland..
Förr grät jag ganska sällan. Eller, jag antar att det beror på vad man jämför med, men förr grät jag mest då jag var förbannad. Så redigt skitförbannad att jag inte visste vem jag skulle slå på eller vart jag skulle ta vägen, då lipade jag ofta istället.
Men nu..
Ibland får jag syn på mig själv i spegeln.
Ett par översvämmade ögon som tomt stirrar tillbaka mot mig.
Tårar som rinner ner för fräkniga kinder.
Och så tänker jag varför? Varför rinner de där tårarna?
Jag försöker känna efter.
Letar efter en anledning som kan svara på frågan. En anledning till tårarna.
Men jag finner den inte. Det känns bara tomt. Tomt och ensamt, tungt och jobbigt.
Det kanske är så att man ibland bara blir ledsen. Tårarna kanske rinner för hela situationen, för varenda dag sedan 3 oktober, för hur orättvist livet ibland ter sig och för avundssjukan mot de som är friska.
Och ja - jag skäms.
Jag skäms för att jag kan vara avundsjuk på mina bästa kompisar.
Men det räcker med att jag ser ett kort. Hör dem berätta eller läser något.
Så tänker jag direkt att varför var inte jag där? Varför fick inte jag vara med.. Varför var jag tvungen att ligga hemma och må dåligt, varför varför varför..
Den ständiga frågan. Det är ingen idé att fundera över Varför.
Jag gör det ändå.
Ibland.
Just nu vill jag gråta. Jag hade formulerat ett fint och långt inlägg till dig men det försvann. Ok, det är inget att gråta för men det var inte kul. Jag har svårt för att gråta. Antingen har jag inget att gråta över eller så kan jag bara inte gråta precis hur som helst. Men när jag gråter så känns det verkligen bra. Jag skulle kunna gråta för din skull. Men nej, jag gråter inte, jag är glad för din skull. Glad för att du snart är klar med skiten, för att du snart går i mål. Springer i mål, nu går det fort Johanna. Jag ska springa Drakaloppet snart (alla på min skola springer milen 10000 meter :O) När jag kommer i mål kommer jag att spy eller gråta eller kanske bara vara glad för att jag klarade av det.
Nästa gång du ställer dig framför en spegel så tycker jag att du ska tänka på alla som hejar på dig. Alla som tänker på dig och vill dig väl. Då rinner det säkert ett par glädjetårar ur ögonen på dig.
Jag hoppas att jag är en av de glädjetårarna. Pussar i massor till dig Johanna/ Mats
Såg din kommentar nu. Måste svara på den också.
Två timmar matte i hemmet. Jag vill inte skryta eller så men jag tror inte jag räknade sammanlagt två timmar hemma under hela c-kursen. Min lärare sa att man var tvungen att räkna hemma om man skulle klara det nationella provet. Men vem fick 17 poäng av 44 om inte jag? HA! G i betyg, med god marginal. Matematik är överskattat.
Jag är ledsen man jag ska inte ut på några äventyr. Eller? Jag kan ju göra ett för din skulle. Mamma vill att jag ska stanna hemma och fixa till mitt rum som skall tapetseras om. Det är ett äventyr men inget jag skulle skriva om just nu. Får se om jag hittar på något. Om inte annat så blir det äventyr imorgon då jag ska på kalas.
Över till halsbandet. Ok, det kanske inte passar mig men då kan jag väl köpa det till någon tjej som jag tycker om. Kan man ha två på sig samtidigt? något hittar jag på. Jag vill så gärna köpa ett. Jag vill hjälpa till. Jag vill ha ett halsband så att folk kan fråga: "var har du köpt det?" och kunna svara: "Det får man om man stödjer Barncancerfonden. Det kan du också göra."
Nu skriver jag allt för mycket, tänkte att jag kan dra ut på ett äventyr med det samma. Puss igen :*
Vet du, sånt är helt normalt. Jag blir lessen hela tiden, sen kanske jag är ovanligt känslig av mig men det är okej att visa känslor, det ska man göra. Vi tar igen all förlorad tid snart igen :) pusspuss (L)
Det här kommer att blir bra Johanna! Gråt nu, och om ett tag kommer du att se tillbaka på det här och tänka att du inte gråter lika mycket då, som nu. Allt kommer att bli bra igen! Ge inte upp bara <3. Tänker på dig!
Johanna! Tro det eller ej, men jag var fan på äventyr, och det var BARA MED TANKE PÅ DIG. En hel blogg tillägnad dig. Kommer snart :) Puss tja
Så klart att du är avundsjuk på andra som är friska, så klart att du arg på den situaton som du har hamnat i. Du har verkligen ingen anledning att känna dåligt samvete för att du tänker så här. Att tårarna ockå rinner i förtvivlan är ju ockå för all ork och kraft har försvunnit efter allt vad som har förändrats i ditt liv. Så mycket nya tankar som har kommit upp. Alla tankar om liv och död. Tankar som har satt många frågor i huvudet hos dej.
Allt detta ska du ha med dej i din fortsatta vandring i livet, allt har gett dej ett annat sätt att tänka och vara. Jag tror att det är något som trots allt kommer att ge dej ett nytt perspektiv på allt. Du är så förståndig Johanna, du kommer att kunna använda dej av det du varit med om. Du kommer att se det fina som andra inte ser. För dej kommer solen alltid att lysa starkare och att värma dej ännu mer. Du kommer att höra fågelkvittret ännu vackrare och se blommornas färger ännu starkare.
Vi är många som vill hjälpa dej i mål.
Vi springer nu......................
Kramar om dej Johanna/Elisabet
Jag längtar tills vi skall grilla :D då kommer det va varmt och skönt.. det skall bli kul kul kul, och då är du frisk:D pussss gumman!
Du är otroligt stark! Jag beundrar verkligen dig! Hoppas att du blir frisk! Många kramar J
Du är otroligt insiktsfull som människa, det är en bra egenskap som många saknar...kram...tänker på dig väldigt ofta..keep on smiling!!!