I väntans tider, ja det är verkligen en lång väntan. Hela livet känns just nu som ett enda stort frågetecken. Alla ställer så många frågor som jag själv undrar, och som jag absolut inte kan svara på. Nu är det äntligen mörkt ute och inte långt kvar till morgondagen, tiden går så sakta, det är helt fantastiskt hur lång en enda minut kan vara.

Väggarna kryper allt närmare och tillslut fick jag helt enkelt inte plats i mitt rum. Jag flydde en sväng till Sandra, ibland saknar man människor så att det gör ont i en och ännu ondare gör det att se de man bryr sig mest om, ledsen och bekymrade. Då och då känner jag mig skyldig. Trots att jag vet att det inte är mitt fel så kan man ibland inte hindra tankarna från att smita iväg åt felaktiga riktningar.

Imorgon skall jag till stan och fika med Natalie, Eva och Matilda det skall bli mysigt, känns jättebra att få något annat att göra och tänka på! Jag längtar.

Nu är det Idol och de känns riktigt skönt att få lite hjälp på traven med att fördriva ytterligare en och en halv timma. Hoppas verkligen att ni får en bra helg, särskilt Anders, det är ju trots allt din första helg som 17 åring! =D. Ha de underbart