alla är så snälla!

Till min förvåning och irriteration upptäckte jag nyss att det inlägg jag skrivit efter jag varit hos Sandra och Fanny för många veckor sedan inte blivit publicerat! Konstigt men sant.. Och i och med att jag lagt ut en del av de saker jag fått och som jag uppskattat så mycket kändes de lite fel att inte detta inlägg kommit med.

Blomman



Jag fick en så fin blomma av familjen Kristenson, jag blev verkligen jätterörd och ögonen svärmade över så fort jag kommit in i bilen på väg hem. Det värmer att få så fina saker jag hela tiden får, men framförallt värmer det då alla är så snälla och omtänksamma.
Ibland känner jag att jag hatar snälla människor. Snälla människor får mig att gråta och tappa behärskningen och jag gillar inte det. Jag kan inte rå för hur jag ibland reagerar men oftast känns det jobbigt. Jag vet att det låter konstigt då jag säger att jag hatar snälla människor, klart jag inte gör det. Klart jag aldrig hade klarat det här utan dem, för de är verkligen fantastiska. Ni är fantastiska! Sluta inte upp med det. Nej, det som är jobbigt med snälla människor är det att man får känslan av att man inte ger något tillbaka, känslan av att vara otillräcklig, känslan av att en miljon tack ändå aldrig kommer att kunna förklara den tacksamhet jag känner.
Ibland tänder jag ljuset i blomman, läser kortet, förundras åter igen över mitt enorma saltvattens förråd i kroppen och tänker en stund på er. Ni är speciella, hoppas ni förstår det. Tack så hemskt mycket.

Bättre sent än aldrig! Nu ska jag läsa genteknik..

Kommentarer
Postat av: Maliiiiiiin ;)

Känner igen den känslan ;)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback